Vissa samtal förändrar allt. Men vissa måste vi börja.

Föreställ dig att du måste berätta en obehaglig sanning för någon. Vad gör du först?

Jag överväger om den personen ens behöver veta det.
Jag försöker hitta det mest subtila sättet att säga det.
Jag överväger påverkan på vår relation, men jag ska säga sanningen.
Först skriver jag ner det och väntar på att se om jag fortfarande känner likadant.
Jag säger det rakt ut – varför tveka med något som är viktigt?

Någon säger till dig: "Vi måste prata." Vad är det första som slår dig?

Problem. Jag har säkert gjort något fel.
Okej, jag är nyfiken på vad det handlar om.
Jag känner en lätt spänning, men också nyfikenhet.
Jag skulle hellre vilja veta i förväg vad det handlar om.
Fantastiskt. Kanske är det äntligen den konversationen vi behövde.

När någon inte svarar ärligt, utan "strategiskt", vad tycker du om dem?

Jag förstår honom, världen är inte enkel.
Det beror på varför han gör det.
Jag kan inte helt lita på honom.
Kanske är han rädd, kanske har någon lärt honom det.
Det gillar jag inte – ärlighet är grunden.

Om någon ställde en fråga som går väldigt under huden, hur skulle du reagera?

Jag svarar, men först om en stund.
Jag skämtar – först behöver jag tid.
Jag ska säga sanningen, även om det inte kommer att vara trevligt.
Det beror på vem som frågar.
Jag ska först försöka förstå vad han/hon syftar på.

Vilken konversation skulle du helst aldrig behöva ha?

Att jag måste göra någon besviken.
Om egen osäkerhet.
Med någon som jag har sårat.
Om känslan av att jag är på fel ställe.
Med någon jag inte älskar längre.

Vad hindrar dig oftast från att påbörja en viktig konversation?

Rädsla för vad som kommer att hända efteråt.
Jag kan inte hitta rätt ögonblick.
Jag tycker att det inte är så viktigt.
Jag vill inte skada någon.
Jag tvivlar på att den andra förstår mig.

Vad gör du när någon börjar gråta under en konversation?

Jag tystnar och ger honom utrymme.
Jag känner ansvar – vad sa jag fel?
Jag försöker vara ett stöd, inte döma.
Jag tar initiativet och mjukar upp tonen.
Jag ska säga något mänskligt, kanske lite humoristiskt.

När sa du senast något som förändrade en relation?

När jag erkände något.
När jag uppriktigt stod upp för någon.
När jag namngav något som länge hängde i luften.
När jag sa "förlåt".
När jag lät någon veta att jag bryr mig om dem.

Vad betyder det för dig att verkligen "prata" med någon?

Ta av maskerna.
Lyssna utan att behöva reagera direkt.
Att vara villig att visa sårbarhet.
Tillåta sig att vara oense och förbli i kontakt.
Känna att den andra verkligen hör mig.

Vem skulle du vilja ha en konversation med som ännu inte har ägt rum?

Med någon i familjen.
Ensam med mig själv.
Med en vän som jag har förlorat.
Med en person som jag inte kunde säga "tack" till.
Med någon som jag aldrig har sagt sanningen till.

Skicka svar