När bara ett barn bestämmer i ett gemensamt skapande

När bara ett barn bestämmer i ett gemensamt skapande

Ett barn bestämmer vad som ska tillverkas, väljer färger och delar ut instruktioner. Det andra räcker fram papper, håller i kartongen och limmar där det blir tillsagt. Arbetet går framåt, men det är framför allt huvudskaparen som får utrymme för egna idéer. Om hjälparen försöker ändra något kommer invändningen: ”Så ska det inte vara.”

När barn skapar tillsammans kan ni hjälpa dem att dela på möjligheten att påverka resultatet. I en liten modell, en berättelse eller ett collage går det att öva på att presentera ett förslag, lyssna på den andra och justera den ursprungliga planen. Följande arbetssätt riktar sig till föräldrar som följer två barn i skolåldern genom ett gemensamt projekt.

Lägg märke till vem som bestämmer resultatet

Börja med att observera den konkreta situationen. Vem bestämde hur arbetet skulle se ut? Vad hände med det andra barnets förslag? Kan barnet ändra något utan att kompisen tar materialet eller gör om arbetet? Antalet delar som har limmats fast säger inte särskilt mycket om hur det kreativa utrymmet är fördelat.

Ta också reda på om barnen är nöjda med sina uppgifter. Ett barn som säger mindre kanske faktiskt tycker om att färglägga enligt en gemensam plan. Fråga till exempel: ”Trivs du med den här delen, eller vill du också föreslå något?” Svaret kan visa om du över huvud taget behöver ingripa i samarbetet.

Om det andra barnet vill lägga till en idé men inte får chansen, beskriv situationen utan etiketter: ”Hittills har du bestämt över husen och vägarna. Nu lyssnar vi på vad din syster skulle vilja lägga till.” Då tar du upp hur besluten är fördelade just i dag. Dra inte slutsatsen efter en enda eftermiddag att det ena barnet är en född ledare och det andra inte kan hävda sig.

Ge projektet ett gemensamt mål och var och en ett eget val

Exempel: Två barn vill bygga en liten stad av kartong åt en leksaksbil. Det ena föreslår en racerbana, det andra hus med trädgårdar. Föräldern kan hjälpa dem att komma överens: de skapar en plats där bilen både kan köra och stanna vid byggnaderna. Barnen får sedan själva utforma de olika delarna.

Ett gemensamt mål ska vara tillräckligt konkret för att ge arbetet riktning, men samtidigt lämna utrymme för flera lösningar. För staden kan målet vara att vägen ska binda ihop båda delarna och att bilen ska kunna nå dem. I en berättelse kan det handla om att två figurer möts, där varje barn hittar på en av dem.

Förtydliga tre saker tillsammans innan ni börjar:

  • Vad de skapar gemensamt: till exempel en stad med sammanhängande vägar.
  • Vad var och en får utforma själv: en egen byggnad, dess invånare eller en del av berättelsen.
  • Vad de måste komma överens om: hur vägarna ska ansluta, hur den gemensamma botten ska användas eller hur figurerna ska mötas.

På så sätt får varje barn ett konkret beslut som är deras eget och samtidigt en del där de behöver samarbeta. Om det ena barnet bara färglägger allt enligt det andras idé, erbjud även ett val som kan förändra det gemensamma resultatet.

Ett beslut med synlig konsekvens: En egen idé behöver få synas i resultatet. Om barnet föreslår en park kan ni tillsammans hitta en plats för den och bestämma hur vägen ska leda dit.

Låt två förslag växa fram innan ni limmar

Innan barnen börjar klippa eller limma på den gemensamma bottnen kan du ge dem papper för en enkel skiss. De kan också bygga upp sin idé med lösa delar eller förklara den med hjälp av leksaker. Välj ett sätt som gör det möjligt för varje barn att visa vad det har tänkt.

Låt sedan var och en presentera en sak som de vill behålla i resultatet. Det andra barnet kan berätta vad det uppfattade av förslaget och fråga om något är oklart. Om samtalet blir för svårt kan du hjälpa till med en konkret fråga: ”Var tror du att man ska kunna köra in i garaget?”

I staden kan barnen först lägga ut banan och husen utan lim. De kan då kontrollera om det finns plats för en väg mellan dem. Planen går fortfarande att ändra innan någon del sitter fast. Båda bestämmer över den gemensamma provuppställningen.

Bedöm inte vem som ritar finast när barnen skissar. Fokusera på vad de vill åstadkomma med sina förslag. En skickligare teckning kan vara lättare att förstå, men du kan hjälpa det andra barnet att förklara sin tanke tydligare.

Välj sätt att komma överens utifrån vad konflikten gäller

När barnen inte är överens, börja med att tydliggöra vad beslutet handlar om. Ibland hjälper ett test, ibland en uppdelning av utrymmet eller en bestämd turordning. Ni behöver inte utse ett vinnande förslag varje gång barnen tycker olika.

Vad konflikten gällerVad ni kan provaExempel i staden
Om lösningen kommer att fungera.Kom överens om att testa båda förslagen enkelt.Kör bilen genom båda versionerna av kurvan och se var den kommer fram utan att husen behöver flyttas.
Färg, form eller en fantasidetalj.Fördela valet mellan de egna delarna eller hitta en kombination som båda accepterar.Den ena byggnaden blir gul och den andra blå; torget utformar de tillsammans.
En gemensam bit material.Visa först båda idéerna och jämför möjligheter att dela upp materialet eller hitta ett alternativ.Den stora kartongen blir botten och taken görs av mindre bitar.

Om båda alternativen uppfyller det gemensamma målet och barnen fortfarande tvekar, kan de bestämma vilket de ska prova först. En testversion går att ändra senare. Se dock till att ”nu bestämmer jag” inte gör att det andra barnets förslag skjuts undan varje gång ni skapar något.

Vid en konstnärlig idé behöver det inte finnas ett enda rätt svar. Ett lila träd eller ett hus på hjul kan vara en del av överenskommelsen. Den vuxna behöver inte kräva realism om det inte ingick i uppgiften.

Hjälp dem att hitta en gemensam ändring när något inte fungerar

Vi återgår till den lilla staden. Bilen kommer inte fram mellan huset och kurvan. Det ena barnet vill ta bort huset och det andra hela banan. Innan de börjar riva arbetet kan du säga: ”Ni vill båda behålla er del. Låt oss titta på vad som faktiskt hindrar bilen.”

Låt barnen visa var körningen tar slut. Sedan föreslår var och en en möjlig ändring. De kan flytta huset, ändra kurvan eller lägga till en avfart. De väljer en ändring tillsammans och provar igen. Om de inte hittar en lösning kan du lägga fram ett eget förslag som ytterligare ett alternativ att bedöma.

På så sätt får de öva på att observera, föreslå och kontrollera. Ett misslyckat försök behöver inte bara belasta barnet som gjorde just den delen. Att få huset och vägen att passa ihop är en gemensam uppgift, och båda kan bidra till ändringen.

Återkoppling på förslaget: Hjälp barnen att säga vad som behöver ändras. Meningen ”Bilen får inte plats genom porten” ger ett konkret underlag för nästa försök. Stoppa omdömen som ”Du förstör alltid” och för samtalet tillbaka till själva arbetet.

Ingrip när någon tar över eller förstör den andras arbete

Avbryt om ett barn river loss material, gör sig lustigt över den andras arbete eller förstör det med flit. Sätt en lugn och konkret gräns: ”Nu låter vi huset vara. Ni behöver först komma överens om hur det ska göras om.” Ge sedan barnet vars förslag påverkades möjlighet att säga vad det vill behålla.

Innan ni fortsätter bör ni tydliggöra vilka ändringar som behöver diskuteras i förväg. Var och en kan lägga till detaljer i sin egen byggnad, men att flytta en gemensam väg berör båda. Överenskommelsen behöver inte innebära att varje streck eller varje limmat fönster måste godkännas.

Det barn som ofta delar ut instruktioner kan du involvera i att hitta en lösning: ”Ta reda på vad din bror vill behålla i sitt förslag.” Vid nästa beslut kan barnet få fråga den andra. Att leda en gemensam del innebär då också att lyssna och ta reda på vad andra behöver.

Om du själv har börjat styra planen för mycket kan du ge tillbaka ett konkret val till barnen: ”Nu har jag föreslagit många saker. Vart den här vägen ska leda får ni bestämma tillsammans.” Hjälp gärna till med att klippa eller fästa delar vid behov, men fråga samtidigt vilken utformning barnen själva vill ha.

Minska den gemensamma delen om det blir för mycket att enas om

När barnen nästan inte kan komma överens om någonting kan ni förenkla projektet. Var och en kan skapa sin egen del på ett separat papper, medan de tillsammans bara behöver lösa kopplingen mellan delarna. I staden kan det vara två stadsdelar och en väg mellan dem. I berättelsen kan det vara två figurer och en kort gemensam scen.

Anpassa arbetets omfattning när barnen har olika förmågor. Det ena barnet kan rita en byggnad, medan det andra beskriver den och väljer delar. De behöver inte utföra lika många moment för att båda ska kunna bidra med sin egen idé. Kontrollera ändå om det yngre eller skickligare barnets hjälp verkligen är välkommen.

Om barnen är trötta eller mycket upprörda kan ni skjuta upp det frivilliga skapandet. Om ett av dem inte är intresserat av projektet kan du erbjuda en egen aktivitet. Ett färdigt gemensamt arbete behöver inte vara målet varje eftermiddag.

Avsluta med en fråga om en gemensam överenskommelse

När arbetet är färdigt eller fortfarande pågår kan du ställa en fråga: ”Vad ändrade ni för att få plats med era båda idéer?” Barnen kan visa avfarten, den flyttade byggnaden eller den nya detaljen. Om de inte lyckades komma överens kan du nämna en konkret del som ni kan återkomma till nästa gång.

Nästa gång ni skapar något kan ni upprepa just det som hjälpte, till exempel att först lägga ut delarna utan att limma eller att fråga innan ni ändrar på den andras del. Välj en sådan överenskommelse tillsammans innan arbetet börjar, så att barnen vet vad de kan förvänta sig av varandra.

Hur märks det här i ditt liv? Välj de svar som beskriver dig bäst:

Hur stöder ni bäst analytiskt tänkande hos barn vid kreativa aktiviteter?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur utvecklar ni förmågan att samarbeta i kreativa spel?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur stödjer du kreativiteten hos ett barn när det inte går som planerat?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur kan ni utveckla uthållighet hos barn inom det kreativa området?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur motiverar ni barn att skapa nya idéer?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur utvecklar du förmågan att leda andra i kreativa aktiviteter?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur hjälper ni barn att tänka på framtiden i kreativa projekt?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur utvecklar ni barns emotionella intelligens i kreativ verksamhet?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur hjälper ni barn att arbeta med information vid kreativa uppgifter?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Hur stöder ni barns motståndskraft mot misslyckande i skapande?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Utveckling av barnens färdigheter: Hur man stöder kreativitet hos barn

Få en utvärdering av dina svar

Ange din e-postadress så att vi kan skapa ett konto och koppla testet till det. När du har skickat in alla 10 svar visar vi utvärderingen på sidan och skickar en länk via e-post.

Detta kan intressera dig