Du har pluggat i fyrtio minuter. När du läser anteckningarna känns allt bekant, men så fort du stänger dem kan du inte svara på en enkel fråga. Ska du läsa texten igen, rita upp en tydligare översikt eller be någon förklara? Om du inte först tar reda på vad som hindrar dig kan du lägga ännu en timme på något som inte hjälper just nu.
Att säga ”Jag får inte in det” kan betyda flera olika saker. Ibland kan du inte plocka fram informationen, trots att du förstår den. I andra fall minns du formuleringarna men kan inte förklara vad de betyder. Du kanske också förstår en regel men inte kan använda den för att lösa en uppgift. Varje situation kräver ett delvis olika nästa steg.
Ta först reda på var lärandet tar stopp
Tänk på lärandet som en väg från att möta information till att kunna använda den på egen hand. Att känna igen något på en sida betyder inte automatiskt att du kan komma ihåg det utan stöd. Och att kunna upprepa en definition är inte alltid detsamma som att förstå vad den innebär.
När du arbetar med ett ämne kan du därför skilja mellan fyra möjliga hinder:
- Att plocka fram kunskap ur minnet: Du förstår innehållet när du ser det, men kan inte återge det utan anteckningar.
- Förståelse: Du minns begrepp eller formuleringar, men kan inte förklara hur de hänger ihop.
- Tillämpning: Du känner till förklaringen, men vet inte vilken metod du ska använda i ett nytt exempel.
- Överblick: Informationen verkar begriplig var för sig, men du har svårt att se vad som hör ihop och vad som är viktigt.
Flera hinder kan förekomma samtidigt. Försök ringa in det tydligaste innan du byter studiemetod.
Gör ett kort test utan läroboken
Du behöver inget helt prov för att hitta en kunskapslucka. Det räcker med ett mindre avsnitt, ett tomt papper och några minuter. Det viktiga är att försöka svara utan att titta först och sedan jämföra med källan.
- Plocka fram huvudpunkterna: Skriv ner tre till fem saker du kommer ihåg.
- Förklara sambandet: Beskriv med egna ord vad ett begrepp betyder och hur det hänger ihop med ett annat.
- Prova ett exempel: Lös en ny uppgift, klassificera en situation eller förklara hur du skulle använda kunskapen.
- Kontrollera källan: Markera exakt var svaret blev fel, byggde på en gissning eller saknade något.
Om du inte kommer på ett begrepp men kan förklara det rätt efter en liten ledtråd kan hindret främst handla om att plocka fram kunskapen ur minnet. Om du minns namnet men fortfarande inte förstår betydelsen efter en ledtråd behöver du troligen arbeta mer med förståelsen. Ett misslyckat svar räcker dock inte som bevis. Kontrollera resultatet med ett andra exempel också.
Välj nästa steg utifrån typen av misstag
Flera av följande situationer kan uppstå under samma studietillfälle.
| Det här hände | Prova härnäst | Så kontrollerar du framstegen |
|---|---|---|
| Du kommer inte ihåg innehållet när anteckningarna är stängda | Försök återge det utan stöd och återkom till det senare | Svara utan att titta i texten |
| Du kan formuleringen men inte vad den betyder | Förklara med egna ord och gå igenom ett exempel | Beskriv begreppet utan att använda den inlärda formuleringen |
| Du kan definitionen men inte lösa uppgiften | Gå igenom ett exempel och lös sedan en liknande uppgift själv | Lös ett fall där förutsättningarna har ändrats lite |
| Du blandar ihop liknande begrepp | Jämför dem kort och ordna sambanden | Förklara skillnaden mellan begreppen |
När du inte minns, lägg inte all tid på att läsa om
Upprepad läsning kan skapa en känsla av igenkänning. På ett prov ska du däremot svara utan att ha en markerad mening framför dig. Därför är det viktigt att öva på att plocka fram information ur minnet, inte bara känna igen den när du ser den igen.
Gör om ett stycke till en enkel fråga. Täck över anteckningarna, svara högt eller skriv ner svaret och kontrollera sedan vad som saknades. Om frågan är för svår börjar du med en mindre del eller tar en kort ledtråd. Gör nästa försök utan ledtråden.
Återkom till frågan senare, inte bara direkt efter läsningen. Om svaret försvinner igen vid nästa försök markerar du det för repetition. Du behöver inte öva på allt lika ofta. Lägg mer tid på det du ännu inte kan plocka fram på ett tillförlitligt sätt.
Det här tillvägagångssättet passar när du förstår svaret så snart du får se det. Om du bara upprepar en mening från läroboken utan att förstå den löser inte fler repetitioner nödvändigtvis problemet.
När du minns orden men söker betydelsen
Du kanske kan återge en definition utan att tveka, men ändå inte förklara vad den innebär. Då räcker det inte att memorera formuleringen ännu mer.
Försök förklara innehållet som om du pratade med någon som inte känner till facktermerna. Om du fastnar vet du mer exakt vilken del du behöver få förklarad. Sedan kan du leta efter ett enklare exempel, en annan källa eller en tydlig fråga att ställa till en lärare eller kurskamrat.
En bra förklaring bör innehålla mer än synonymer till den ursprungliga definitionen. Frågor som kan hjälpa är: ”Varför stämmer det?”, ”Vad skulle förändras om ett av villkoren inte var uppfyllt?” eller ”Hur skiljer sig det här fenomenet från något liknande?”
När du förstår regeln men inte kan lösa uppgiften
I matematik, språk, naturvetenskap och praktiska färdigheter kan ett annat hinder dyka upp: Du förstår metoden i ett genomgånget exempel, men vet inte hur du ska välja den själv i en ny situation.
Dela upp ett löst exempel i steg och fråga dig vid varje steg varför just det steget kommer härnäst. Prova sedan en liknande uppgift där ett villkor har ändrats. Om det går väljer du ett nytt exempel där lösningen inte är uppenbar från början.
När du gör fel ska du inte bara skriva av det rätta svaret. Markera i stället var beslutet blev fel: valde du fel regel, missade du ett villkor eller genomförde du inte en i grunden riktig metod hela vägen? Använd svaret för att välja nästa övning.
Om du ännu inte förstår grundregeln kan allt svårare uppgifter bara öka frustrationen. Börja med att reda ut den specifika luckan i förståelsen.
När begreppen blandas ihop, skapa ordning mellan dem
En stor mängd anteckningar kan ge intrycket att du inte kommer ihåg någonting. Men ibland handlar problemet inte om minnet i sig, utan om att liknande begrepp och detaljer saknar en tydlig struktur.
Börja med frågan: ”Vad är huvudämnet och vilka tre eller fyra delområden ingår?” Skriv bara de viktigaste begreppen under varje delområde. Om du blandar ihop två begrepp skriver du en mening som förklarar skillnaden.
En tankekarta, en liten tabell eller en enkel lista kan fungera lika bra. Anteckningarnas utformning är inte målet. Målet är att du utan stöd kan förklara hur innehållet är uppbyggt och hålla isär viktiga samband.
Se upp så att du inte fastnar i att göra anteckningarna snygga. Om färgglada diagram tar det mesta av tiden, men du inte övar på att själv formulera ett svar, kan du ha en prydlig anteckningsbok och ändå vara osäker på kunskaperna.
Ett exempel inför ett prov
En student pluggar historia. Hon har läst ett kapitel om en historisk händelse, men på en övningsfråga kommer hon bara på två årtal och några namn. Först tänker hon läsa hela kapitlet en tredje gång.
I stället ger hon sig tre mindre uppgifter. Först skriver hon ner de viktigaste händelserna i ordning utan hjälp. Hon märker att hon har missat en händelse och provar att plocka fram den igen senare. Sedan förklarar hon orsaker och följder med egna ord. Vid ett samband kör hon fast. Hon ber därför om en förklaring och kontrollerar förståelsen med ett annat exempel. Till sist får hon en kort fråga utifrån ett utdrag och ska avgöra vad det har med kursinnehållet att göra. Nu måste hon tillämpa kunskaperna, inte bara upprepa dem.
Resultatet är inte en vag lista över brister, som ”jag pluggar dåligt”. Hon har tre konkreta nästa steg: repetera en bortglömd del, reda ut ett samband och öva på att tillämpa kunskapen.
Skriv ner misstagen så att du kan följa upp dem
Du behöver inte föra en lång dagbok efter varje övningsförsök. Tre uppgifter räcker: vad som inte gick, vad orsaken troligen var och vad du ska prova nästa gång. Anteckningen ”kan inte kapitel tre” är mindre användbar än ”blandar ihop två begrepp; jämför dem och förklara skillnaden utan anteckningar i morgon”.
Efter nästa försök markerar du om du klarade frågan på egen hand. Om du gjorde det kan du lägga mindre omedelbar tid på den, men återkom ändå till viktig kunskap senare. Om du inte klarade den tar du reda på om samma misstag upprepades eller om ett nytt dök upp. Då blandar du inte ihop antalet studietimmar med det du faktiskt kan.
När du bör ändra förutsättningarna eller be om hjälp
Ett felaktigt svar betyder inte alltid att studietekniken är fel. Om du försöker plugga med många avbrott, när du är mycket trött eller utan tillräckligt med tid för koncentration bör du först ändra förutsättningarna. Du kan sätta dig på en lugnare plats, dela upp uppgiften i mindre delar eller återkomma efter en paus.
Men om du trots rimliga förutsättningar gång på gång inte kan förklara samma samband är ytterligare läsning på egen hand kanske inte det bästa sättet att använda tiden. Be om hjälp och formulera frågan tydligt. I stället för ”Jag förstår inte hela ämnet” kan du säga: ”Jag förstår de två första stegen, men inte varför man använder den här regeln i det tredje.”
I en studiegrupp kan ni jämföra förklaringar, men prova först på egen hand att plocka fram kunskapen ur minnet. Välj studiemiljö efter uppgiften, inte utifrån en föreställning om att du har en oföränderlig ”studenttyp”.
Har du ont om tid, börja med de viktigaste luckorna
Inför ett prov kanske du inte hinner täppa till alla kunskapsluckor. Rangordna frågorna efter hur viktiga de är, hur mycket senare innehåll bygger på dem och vad det korta testet utan stöd visade.
Prioritera ämnen som du behöver behärska för att kunna lösa andra uppgifter. Ta sedan itu med viktiga frågor som du ännu inte kan besvara självständigt. Detaljer du redan kan tillförlitligt behöver inte skrivas om en gång till. Om underlaget eller provuppgiften är oklar bör du kontrollera vad som förväntas i stället för att gissa.
Välj ett område du är osäker på, en kort övningsfråga och ett konkret nästa steg inför nästa pluggpass. När du har kontrollerat om det hjälpte kan du avgöra om du behöver repetera mer, få en förklaring, öva på exempel eller strukturera innehållet. Då riktas nästa studietimme mot ett tydligt problem i stället för att bara fortsätta med läsningen.
