Vad innebär det att reagera empatiskt?

Omtanke behöver inte bygga på samma känsla

En vän oroar sig för en presentation på jobbet. Du tycker om att tala inför andra och känner inte själv den oron. Du behöver inte låtsas göra det för att visa att du bryr dig. Du kan fråga vilken del av presentationen som känns svår, lyssna på svaret och erbjuda ett stöd som passar. Att ni har olika erfarenheter hindrar dig inte från att ta personens upplevelse på allvar.

I den här utbildningen utgår vi från tre praktiska frågor: Vad försöker jag förstå? Vad känner jag själv? Vilken reaktion skulle hjälpa den andra personen? Frågorna hjälper dig att skilja mellan förståelse, din egen känslomässiga reaktion och beslutet att hjälpa till. Det handlar inte om ett personlighetstest eller om att du alltid måste känna samma sak som den andra personen.

En stark reaktion i sig visar inte vilken hjälp som passar. Om din väns oro gör dig så upprörd att du bara börjar prata om dina egna erfarenheter hamnar personens ursprungliga behov i skymundan. En lugn fråga och en kort övning på inledningen kan däremot motsvara det personen önskar. Men först behöver du ta reda på om hen ens vill öva.

En empatisk reaktion kräver inte heller att du håller med om varje beslut. Du kan förstå oron och samtidigt tycka att det inte är en bra idé att utan överenskommelse låta en kollega ta över presentationen. Försök fånga personens perspektiv och ge hen utrymme att rätta dig. Bedöm om din reaktion är hjälpsam utifrån den konkreta situationen, inte utifrån hur inkännande du själv tycker att du verkar.

En vän är rädd för en presentation, men du känner inte samma oro. Vilket tillvägagångssätt stämmer bäst med en empatisk reaktion?

Empati i praktiken: förståelse, stöd och gränser

Fortsätt utbildningen

Ange din e-postadress för att fortsätta utbildningen.