Så skiljer du ditt idealjag från den du är i dag

Så skiljer du ditt idealjag från den du är i dag

Kanske vill du uppfattas som modig, lugn, kreativ eller pålitlig. En sådan bild kan vara hjälpsam, men den kan också lätt bli en etikett: ”Jag borde vara modig”, ”jag är den förnuftiga” eller ”jag måste alltid finnas där för andra”. Självreflektion blir mer träffsäker när du skiljer bilden av den du vill vara från det du faktiskt gör i dag.

Skillnaden mellan de två bilderna betyder inte att du har misslyckats. Den kan visa en riktning att växa i, men också hjälpa dig upptäcka att en egenskap mest är något du beundrar – inte nödvändigtvis något du själv behöver utveckla. Målet är inte att skapa en slutgiltig beskrivning av din personlighet. Det är mer användbart att undersöka vilka föreställningar som stöds av dina erfarenheter och vilka du ännu behöver pröva i praktiken.

Idealjaget är en föreställning, inte ett bevis

Om du tänker att du vill uppfattas som en målmedveten ledare eller någon som går sin egen väg säger det något viktigt om dina värderingar. Men det betyder inte automatiskt att du beter dig så i alla situationer.

Dela gärna upp svaret i två frågor:

  • Vad beundrar jag hos den här egenskapen? Till exempel mod, pålitlighet, lugn eller kreativitet.
  • När har egenskapen visat sig i mitt beteende? Leta efter en konkret situation, inte en allmän känsla.

Om du inte kommer på något exempel är det inget problem. Du kanske har upptäckt en egenskap som du vill utforska, inte en som redan är väl utvecklad hos dig.

Den viktiga skillnaden: Den du vill bli visar en riktning. Det du återkommande gör i konkreta situationer ger en bättre bild av hur du beter dig i dag.

Lägg märke till orden du använder om dig själv

Påståendet ”jag är modig” låter definitivt. En mer precis formulering kan vara: ”I nya grupper brukar jag vara en av de första som säger något.” Den beskriver ett beteende som går att observera och lämnar samtidigt utrymme för undantag.

Prova att byta ut allmänna etiketter mot konkreta beskrivningar:

EtikettMer precis beskrivning
Jag är modigJag kan säga ifrån när jag inte håller med, även om det känns obekvämt
Jag är lugnNär ett problem uppstår brukar jag först tänka igenom nästa steg
Jag är pålitligJag håller oftast det jag har lovat, eller meddelar i god tid om något blir svårt
Jag är kreativNär en uppgift är öppen brukar jag föreslå mer än en lösning

Sådana formuleringar går att jämföra med erfarenheter och ändra vid behov.

Egenskaper du beundrar kan betyda olika saker

Om du fascineras av en äventyrare, tänkare, konstnär eller någon som kan behålla lugnet i en svår situation behöver det inte betyda att du själv är likadan. Beundran kan ha flera orsaker:

  • Du känner redan igen egenskapen hos dig själv: därför känns den nära.
  • Du vill utveckla den: den lockar som en möjlig riktning.
  • Den står för något du saknar just nu: till exempel kan lugn kännas särskilt lockande under en rörig period.

En fråga som kan hjälpa dig skilja mellan alternativen är: ”Dras jag till något den här personen redan gör som jag också gör, eller till något jag själv skulle vilja kunna göra?”

Använd ditt framtida jag som en arbetshypotes

Föreställningen om dig själv om tio år kan väcka nyfikenhet, oro eller lugn. Den behöver inte användas för att förutsäga framtiden. Det är mer hjälpsamt att använda den för att sätta ord på vad du inte vill förlora och vad du vill utveckla.

Skriv gärna fyra korta meningar:

  1. Jag vill behålla: en egenskap eller ett sätt att fungera som är viktigt för dig redan i dag.
  2. Jag vill lära mig: en färdighet du ännu saknar.
  3. Jag vill inte bli: ett beteende du vill undvika.
  4. Jag vill ta reda på: en föreställning om dig själv som du ännu är osäker på.

Det är mer användbart än ett vagt mål som ”jag vill bli framgångsrik”, eftersom det pekar ut konkreta saker att lägga märke till.

Praktiskt råd: Använd inte ditt framtida jag som en dom över den du är i dag. Se det som en samling hypoteser som du kan pröva stegvis i verkliga situationer.

Misstag hjälper dig jämföra bilden med verkligheten

Du kan lära dig mycket om dig själv när något går fel. Inte för att ett misstag avslöjar din ”sanna personlighet”, utan för att det visar din första reaktion under press.

Efter ett misstag kan du till exempel lägga märke till att du:

  • Försvarar dig direkt: du kanske behöver mer tid för att skilja kritik från känslan av att vara hotad.
  • Ber om ursäkt snabbt: det kan vara ett tecken på ansvar, men också ett sätt att snabbt få slut på en spänd situation.
  • Blir tyst: du kanske behöver tänka igenom saken först, men ibland kan tystnaden också göra att du skjuter upp en reaktion som behövs.

Utgå inte från en automatisk tolkning. Fråga dig: Vad försökte jag skydda, vad ville jag undvika och vad skulle jag vilja göra annorlunda nästa gång?

Pröva skillnaden mellan självbild och beteende i liten skala

Om du tror att du vill vara en person som går sin egen väg behöver du inte fatta ett stort livsbeslut direkt. Börja med ett litet experiment.

Du kan till exempel:

  • säga vad du tycker i en diskussion där du vanligtvis bara håller med,
  • ta på dig ett mindre ansvar i en gruppuppgift om du vill utforska ledarskap,
  • skapa något utan färdiga instruktioner om du lockas av kreativitet,
  • stanna kvar lite längre i en krävande uppgift om du beundrar uthållighet.

Efteråt behöver du inte avgöra om du ”är” eller ”inte är” en viss typ av person. Lägg i stället märke till vad som kändes naturligt, vad som var obekvämt och vad du skulle vilja prova igen.

Se upp med egenskaper du beundrar mest för att de verkar imponerande

Vissa egenskaper har en stark social attraktionskraft. Att vara modig, självständig eller unik låter tilltalande. Men det betyder inte att just de egenskaperna måste vara dina främsta prioriteringar.

Kanske värdesätter du stabilitet, pålitlighet eller ett lugnt liv mer, även om de egenskaperna inte låter lika dramatiska. Självreflektion hjälper dig att skilja mellan det du verkligen vill och det som bara låter bra i bilden av dig själv.

Fråga dig: ”Om ingen såg den här egenskapen och ingen berömde mig för den, skulle jag ändå vilja utveckla den?”

Motstridiga egenskaper kan båda stämma

En tonåring kan vilja ha äventyr och samtidigt känna behov av trygghet. Du kan tycka om att umgås med andra och ändå behöva mycket tid för dig själv. Du kan vara modig när du försvarar en åsikt men osäker i en ny miljö.

Sådana skillnader är inte ett tecken på att du är oärlig. Beteendet förändras med situationen. Därför är det mer precist att säga ”i den här situationen brukar jag göra så här” än att försöka skapa en enda fast beskrivning av din personlighet.

Vanligt misstag: Självkännedom blir förenklad för tidigt när du försöker hitta en enda egenskap som ska förklara dig i alla situationer.

Jämför tre informationskällor, inte bara din egen känsla

När du funderar på en viktig egenskap kan det vara hjälpsamt att jämföra tre sorters information:

  1. Din egen bild: hur du uppfattar dig själv.
  2. Konkreta beteenden: vad du faktiskt har gjort i liknande situationer.
  3. Återkoppling: vad personer som känner dig i olika sammanhang har lagt märke till.

Om alla tre källorna ungefär stämmer överens har din självbild en stadigare grund. Om de skiljer sig åt får du en intressant fråga att undersöka vidare.

Du kanske ser dig själv som tyst, medan dina klasskamrater tycker att du ofta tar ordet i gruppen. I stället för att bestämma vem som har rätt kan du undersöka sammanhanget: kanske är du tyst bland människor du inte känner och mer aktiv med personer du litar på.

Personlig utveckling börjar inte med att du ska ändra hela dig

Efter en stunds självreflektion kan du få en lång lista på saker du vill förändra. En sådan lista leder dock ofta till att du tappar fokus.

Välj en egenskap eller ett beteende som känns viktigt just nu. Bestäm sedan vilket konkret beteende som kan visa att du gör framsteg.

I stället för ”jag vill bli mer självsäker” kan du prova: ”En gång den här veckan säger jag vad jag tycker även om jag inte vet om de andra håller med.” I stället för ”jag vill bli mer kreativ” kan du prova: ”I en uppgift föreslår jag tre alternativ innan jag väljer det första.”

En enkel modell för att jämföra ditt nuvarande jag med idealjaget

Du kan använda de här sex stegen i din egen reflektion:

  1. Sätt ord på egenskapen: vad lockar dig i bilden av ditt idealjag?
  2. Översätt den till beteende: vad skulle en person med den egenskapen konkret göra?
  3. Leta efter exempel från förr: när har du redan betett dig så?
  4. Leta också efter motsatsen: när har du reagerat på ett helt annat sätt?
  5. Gör ett litet experiment: skapa en situation där du kan pröva egenskapen.
  6. Justera din självbild: utifrån erfarenheten, inte utifrån hur du skulle vilja framstå.

Med den här metoden blir självreflektion ett praktiskt verktyg i stället för en samling tilltalande beskrivningar. Du behöver inte veta exakt vem du är för alltid. Det är mer användbart att veta vad du lägger märke till hos dig själv i dag, vad du vill utveckla och vilket litet steg du kan ta för att pröva det.

Hur märks det här i ditt liv? Välj de svar som beskriver dig bäst:

Föreställ dig att du går i tät dimma och plötsligt dyker en vägkorsning upp framför dig. Hur bestämmer du dig?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Föreställ dig att du har möjlighet att läsa ett brev skrivet av ditt framtida jag om 10 år. Vilken känsla dominerar i dig när du öppnar det?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Föreställ dig att du är en karaktär i en bok som någon just läser. Hur skulle du vilja att de uppfattar dig?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Du är i en situation där du har gjort ett misstag och någon påpekar det. Vad är din första reaktion?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Du har möjlighet att tillbringa en dag med valfri historisk eller fiktiv karaktär. Vem väljer du?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Om du hade en stark talang eller förmåga inom dig som du ännu inte känner till, vad skulle det vara?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Föreställ dig att du skulle kunna leva en annan persons liv för en dag. Vilken typ av person skulle det vara?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Föreställ dig att det hänger en affisch på anslagstavlan med ditt namn och en stor rubrik. Vad borde stå skrivet på den?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Om du var en del av naturen, vad skulle du vara och varför?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

Om du hade möjlighet att skicka ett meddelande till ditt yngre jag, vad skulle det stå i det?

Välj det svar som bäst beskriver dig.

16 – 18 år: Självreflektion och personlig utveckling

Få en utvärdering av dina svar

Ange din e-postadress så att vi kan skapa ett konto och koppla testet till det. När du har skickat in alla 10 svar visar vi utvärderingen på sidan och skickar en länk via e-post.

Detta kan intressera dig