Någon säger efter din presentation att du förklarade ämnet tydligt. I stället för att bara tacka svarar du automatiskt: ”Det var väl inget särskilt.” En kollega uppskattar hur du löste ett problem, och du tillägger genast att du hade tur. Berömmet hinner knappt landa innan du tonar ned det eller skjuter det åt sidan.
En sådan reaktion behöver inte betyda att du har ”dåligt självförtroende”. Det kan handla om en vana, obekvämhet, en önskan att inte verka självgod eller osäkerhet kring om berömmet verkligen är befogat. Men om du regelbundet avfärdar positiv återkoppling går du miste om information om vad du faktiskt är bra på. Att ta emot beröm på ett sunt sätt betyder inte att du måste tro på varje komplimang eller bygga din självkänsla på andras omdömen.
Beröm är återkoppling, inte ett omdöme om ditt värde
Det är hjälpsamt att skilja på två saker. En kommentar från någon annan avgör inte vem du är eller hur mycket du är värd. Däremot kan den ge information om ett konkret beteende, ett resultat eller en förmåga som någon har lagt märke till.
Om någon säger ”du ledde mötet bra” behöver du inte dra slutsatsen ”jag är en enastående ledare”. Det räcker att fånga upp den mer avgränsade informationen: kanske höll du mötet till ämnet, gav andra utrymme eller sammanfattade nästa steg tydligt.
Ju mer konkret du kan översätta berömmet till ett observerbart beteende, desto mindre bygger det på ett allmänt intryck. Då blir återkopplingen också mer användbar.
| Reaktion | Vad som händer | Ett mer användbart svar |
|---|---|---|
| ”Det var bara tur.” | Du tonar ned din egen insats | ”Tack, förberedelserna hjälpte den här gången.” |
| ”Det hade vem som helst klarat.” | Du generaliserar prestationen och tappar information | ”Vad roligt att det var till hjälp.” |
| ”Nej, det var inte alls bra.” | Du avfärdar genast den andras perspektiv | ”Tack. Vad var det som fungerade särskilt bra?” |
| ”Du var ändå bättre.” | Du flyttar fokus till jämförelser | ”Tack, jag uppskattar det.” |
Därför tonar många automatiskt ned beröm
En anledning kan vara rädslan för att det ska verka skrytsamt att ta emot beröm. Därför lägger man snabbt till en avfärdande kommentar för att visa att man är ödmjuk. Men resultatet kan bli märkligt: någon ger dig positiv återkoppling och du förklarar att personen egentligen har fel.
Ibland stämmer berömmet inte med bilden du har av dig själv. Om du tycker att du är dålig på att tala inför andra kan kommentaren ”du verkade säker” väcka tvivel. I stället för att bli nyfiken avfärdar du den: ”Det tyckte du bara.”
En annan förklaring kan vara höga krav på dig själv. Du ser resultatet som självklart eftersom du ”bara gjorde det du skulle”. Men det betyder inte att förmågan du använde saknar värde.
Du behöver inte hitta en enda förklaring som passar alla situationer. Det är mer praktiskt att lägga märke till din egen första automatiska kommentar. Den visar hur du brukar hantera beröm.
Börja med att ta emot beröm utan förklaringar
Om du brukar tona ned beröm behöver du inte börja med att förändra vad du innerst inne tror. Börja med att ändra ditt svar utåt. Ett kort ”tack” räcker gott.
Du kan till exempel säga:
- ”Tack, jag uppskattar det.”
- ”Tack, vad roligt att det var till hjälp.”
- ”Tack, jag lade ner omsorg på det.”
- ”Tack, det känns fint att du lade märke till det.”
Ingen av formuleringarna innebär att du överdriver din egen betydelse. Du låter bara berömmet få vara beröm. Du behöver inte genast tona ned det, förklara bort det eller ge en komplimang tillbaka av artighet.
Be om konkreta exempel när berömmet känns vagt
Ibland finns det skäl att vara försiktig med allmänt beröm. ”Det var fantastiskt” kan vara vänligt, men säger inte vad som var bra. Om du vill ha nytta av den positiva återkopplingen kan du fråga efter en konkret detalj.
Du kan till exempel fråga:
- ”Vad tyckte du var mest användbart?”
- ”Vilken del fungerade bäst, tycker du?”
- ”Vad gjorde jag annorlunda jämfört med förra gången?”
- ”Vad tycker du att jag särskilt ska fortsätta med nästa gång?”
Sådana frågor är särskilt användbara på jobbet, när du lär dig något eller utvecklar en ny färdighet. De gör ett allmänt erkännande till mer konkret information som du kan använda igen.
Om en kollega till exempel säger att du hanterade ett svårt samtal bra kan du få veta att personen uppskattade din lugna ton och att du först sammanfattade problemet utan att anklaga någon. Det är betydligt mer användbart än det allmänna omdömet ”jag är bra på att kommunicera”.
Förväxla inte ödmjukhet med att förminska din insats
Ödmjukhet innebär inte att låtsas som att dina förmågor eller ansträngningar inte finns. Du kan erkänna ditt eget bidrag och samtidigt nämna andras hjälp, gynnsamma omständigheter eller lagarbete.
I stället för ”jag hade inget med det att göra, teamet gjorde allt” kan du säga: ”Tack. Teamet gjorde ett stort arbete, och det hjälpte att vi fördelade ansvaret så bra.” Då överdriver du inte din egen insats, men du suddar heller inte ut den.
Realistiskt självförtroende rymmer två saker samtidigt: du lyckades med något, och du behövde inte nödvändigtvis göra det på egen hand.
Skilj mellan beröm, smicker och allmänna intryck
Alla positiva omdömen ger inte lika mycket information. Om någon säger att du är ”fantastisk” kan det vara ett uttryck för uppskattning eller artighet. Men om personen beskriver ett konkret beteende och vad det ledde till får du ett tydligare underlag.
När du bedömer ett beröm kan du fundera på tre saker:
- Är det konkret? Säger personen vad som faktiskt var bra?
- Har personen möjlighet att bedöma det? En kund kan beskriva vad som hjälpte hen, medan en kollega kanske kan se hur du samarbetar.
- Återkommer liknande återkoppling? En enskild åsikt är en upplysning. Ett återkommande mönster kan vara mer intressant.
På så sätt kan du ta positiv återkoppling på allvar utan att ge den större betydelse än den förtjänar.
Samla belägg i stället för komplimanger
Om du vill använda beröm för att få en sundare bild av dig själv behöver du inte samla på alla fina saker du har fått höra. Det kan vara mer användbart att kort anteckna vad som fungerade.
Efter en viktig situation kan du till exempel skriva ned:
- Situation: Vad gjorde du?
- Resultat: Vad lyckades du med eller förbättrade?
- Återkoppling: Vad lade någon annan märke till?
- Din insats: Vad gjorde du konkret?
- En färdighet att ta med sig: Vad kan du använda nästa gång?
Ett exempel: Efter en presentation får du höra att den var tydlig och lätt att följa. I stället för att anteckna ”folk gillade presentationen” skriver du att du delade in innehållet i tre tydliga delar, använde korta övergångar och sammanfattade huvudpoängen i slutet. Det är konkreta arbetssätt som du kan upprepa.
På så sätt bygger självförtroendet inte enbart på en känsla eller andras uppskattning. Det grundas i sambandet mellan erfarenhet, resultat och observerbart beteende.
Se upp för motsatsen, att bli beroende av beröm
Det är värdefullt att kunna ta emot beröm, men målet är inte att börja söka bekräftelse efter varje steg. Om du behöver ett yttre godkännande inför varje beslut kan positiv återkoppling sluta vara information och i stället bli ett villkor för att känna dig trygg.
Efter att du fått beröm kan du därför också fråga dig själv: ”Vad tycker jag själv om min insats, och vilka kriterier utgår jag från?” Om du hade ett tydligt mål från början kan du jämföra resultatet med det, oavsett om någon berömde dig.
Inför en presentation kan du till exempel ha bestämt dig för att tala tydligt, hålla tiden och svara på frågor utan att undvika dem. Publikens beröm är trevligt och kan ge dig ytterligare ett perspektiv, men du har också egna kriterier att bedöma resultatet utifrån.
Så kan du svara när du inte riktigt tror på berömmet
Du behöver inte tvinga dig själv att genast känna precis som den andra personen tycker. Om berömmet verkar överdrivet kan du ta emot det utan att innerst inne hålla med om allt som ligger i det.
Det räcker att säga: ”Tack, jag uppskattar att du säger det.” Sedan kan du återkomma till återkopplingen senare. Fundera på om det finns konkreta belägg som stöder den och om någon har nämnt något liknande tidigare.
Om du upptäcker att berömmet bygger på ett verkligt beteende kan du lägga till det bland dina belägg. Om det är väldigt allmänt eller inte stämmer med det som hände behöver du inte ta det som en sanning om dig. Att ta emot en annan persons reaktion och att hålla med om personens bedömning är två olika saker.
Använd positiv återkoppling för att välja nästa steg
Beröm blir mest praktiskt värdefullt när du kan använda det till något. Om du återkommande får höra att du förklarar komplicerade saker på ett bra sätt kan det vara en anledning att ta ansvar för en presentation, handleda någon eller skapa instruktioner. Om andra uppskattar ditt lugn i konflikter kanske det är en förmåga du vill utveckla medvetet.
Du behöver inte göra varje komplimang till ett karriärbeslut. Lägg märke till återkommande signaler och jämför dem med dina egna erfarenheter.
Nästa gång du får beröm kan du prova följande:
- Stoppa den automatiska nedtoningen.
- Tacka utan att börja förklara.
- Fråga efter konkreta exempel om det känns användbart.
- Sätt ord på din faktiska insats.
- Fundera på om återkopplingen visar en förmåga du vill fortsätta använda.
Då kan beröm bidra till ett mer realistiskt självförtroende utan att bli måttstocken för ditt värde. Målet är inte att tro på varje positiv kommentar, utan att inte avfärda användbar information bara för att den säger något bra om dig.