En färdighet är inte samma sak som kunskap
En färdighet är inte samma sak som kunskap
Du lyssnar på en föreläsning om aktivt lyssnande. Du kan förklara varför det är viktigt att inte avbryta andra. Men på nästa möte börjar du försvara din egen åsikt efter kollegans första mening. Du har kunskapen, men ännu inte en färdighet som du kan använda på ett tillförlitligt sätt. Skillnaden märks först i en situation där du behöver göra, besluta eller säga något – ofta under press.
Beskriv en praktisk färdighet genom ett agerande som går att observera. I stället för ”jag vill bli bättre på att kommunicera” kan du säga ”jag lyssnar klart på frågan, sammanfattar den kort och svarar först därefter”. En sådan beskrivning går att öva på och utvärdera. Om målet är alltför allmänt vet du inte exakt vad du ska träna på eller hur du ska se om du blir bättre. Dessutom kan du vara bra på en förmåga i en situation och osäker i en annan.
Skilj mellan tre nivåer när det gäller färdigheter: jag förstår hur man gör, jag kan göra det i en lugn övning och jag använder det också i en verklig situation. Den sista nivån kan kräva träning med störningsmoment, tidspress eller oväntade invändningar. Öka ändå svårighetsgraden stegvis. Om du börjar direkt med den svåraste situationen kanske resultatet säger mer om stressen än om själva förmågan.
Välj något du redan kan väl men inte använder konsekvent. Skriv en mening som börjar med ”Jag visar att jag behärskar färdigheten när …”. Föreställ dig sedan en verklig situation där du kan pröva den. Lärandet börjar bli en förmåga när det tar konkret form i ditt agerande.