En observation är ingen slutsats

Beskriv beteendet först och fundera sedan på vad det betyder

Skillnaden mellan ”du tittade på klockan tre gånger” och ”min presentation tråkar ut dig” är skillnaden mellan observation och slutsats. Den första meningen beskriver något synligt. Den andra tillskriver en orsak som kanske inte stämmer.

Oroliga rörelser, bortvänd blick eller förändrad röst är inte i sig tillförlitliga bevis på lögn. En metaanalys av 206 dokument med över 24 000 bedömare visade att människor hade begränsad förmåga att skilja sanning från lögn och att bedömningar utifrån synliga uttryck var mindre träffsäkra än bedömningar utifrån hörbar information. Använd därför inte icke-verbala signaler som en lögndetektor. Bond och DePaulo: Accuracy of Deception Judgments.

När ett beteende är viktigt för samtalet kan du beskriva det neutralt och ställa en fråga: ”Jag märker att vi har stannat upp vid den här punkten. Vad behöver du få förklarat?” Då pratar du om situationen, inte om personens karaktär eller avsikt.

Om du inte behöver agera kan du bara notera observationen utan att dra någon slutsats. Alla gester behöver inte tolkas, och skillnader mellan ord och ansiktsuttryck är inte alltid ett problem.